Languedoc-Roussillon

Languedocs 350.000 ha. stora vinområde är Frankrikes största, och 1/3-del av allt franskt vin produceras just här. Det motsvarar inte mindre än 14.000.000 hektoliter, vilket omräknat till en vinflaska motsvarar 1.9 miljarder flaskor. Det mesta vin säljs som bordsvin, eller blandas med annat vin för att säljas billigt i stormarknader. Men under de senaste åren har nya vintoner börjat dyka upp, och flera producenter anstränger sig för att bli av med de många års dåliga rykte.

Vinen från Sydfrankrike

Rent geografiskt befinner vi oss i den sydligaste delen av Frankrike med Pyrenéerna som södra avgränsning. Languedoc avskärmas i väster av borgstaden Carcassonne, mot söder ligger vinregionen Roussillon, och i öster flyter Rhônefloden. Roussillon ligger tvärs över kusten, ut mot kustområden som Collioure i söder. Vinerna associeras med Languedoc, men är oftast gjorda efter spanska traditioner.

Jorden är mer näringsfattig än i Languedoc, vilket ger ett annat smakmässigt uttryck. Området är särskilt känt för sina söta viner från Banyuls och Maury. I Languedoc görs Limoux, ett friskt mousserande vin. Limoux påstår att de uppfann det mousserande vinet, och inte Champagne. Champagne påstår, inte helt oväntat, det motsatta. Och så skapas en identitetskamp om det mousserande vinets ursprung.

Kvalitetsmässigt kvantespring

Generellt kan man säga att kvaliteten och visionerna bakom vinerna från dessa områden varierar markant från vinbonde till vinbonde, men under de senaste 30 åren har det skett ett kvantespring i nivån. Flera vinbönder gör toppviner som lätt kan konkurrera med viner från andra franska områden.

I detta område är rödvinerna fylliga, komplexa med massor av kropp, animaliska noter och kryddor. Det används en lång rad druvor, men ofta stöter man på Carignan, Grenache, Mourvèdre och Syrah. Den så kallade GSM-blandningen: Grenache, Syrah och Mourvèdre är en klassiker. Det är bra biff- och grillviner, och passar också utmärkt till grytor – kanske borde du prova en fransk cassoulet? Fransmännens svar på skipperlabskovs.

Området gör också utmärkta vita viner på en lång rad druvor. Särskilt vackert kommer Chardonnay till uttryck, och värmen ger druvan uttryck, fyllighet men också elegans och en mineralisk touch. Prova till exempel en Novellum Chardonnay till en bit grillad fisk eller jomfruhummrar och du är genast förflyttad till vågskvalp och sydfransk stämning.

Klassificeringen av vinerna från Languedoc-Roussillon är omfattande, men generellt är vinerna indelade på följande sätt:

• AOC (Appellation d’Origine Contrôlée) plus område eller bynamn: Denna beteckning säkerställer att man får ordentlig kvalitet för pengarna. Languedoc har 12 allmänna appellationer, men under dessa finns subområden: t.ex. La Livinière i Minervois. I Coteaux du Languedoc ses underområdena: l’Aude, l’Hérault och le Gard. Dock planeras förändringar inom den närmaste framtiden, så mindre områden som gör fantastisk vin kan få sin rätt. Här talas bland annat om La Clape, Picpoul de Pinet, Pic-Saint-Loup och Montpeyroux m.m. Denna förändring vittnar just om de markanta utvecklingar området genomgår i dessa år vad gäller visioner, nya druvsammansättningar och kvalitet. I Roussillon är appellationerna t.ex. AOC Côtes-du-Roussillon och AOC Côtes-du-Roussillon-Villages, men även dessertvinerna har sin klassificering:  AOC Maury, Rivesaltes och Banyuls. För att uppnå AOC-märket måste vinet vara gjort på druvtyperna: Grenache, Syrah, Cinsault, Carignan och Mourvèdre när det gäller rödviner. 
• IGP (Indication Géographique Protegée)/Vins de Pays: är kännetecknet för bordsvin och berättar var i landet vinerna kommer ifrån. Vinet kan vara av ganska god kvalitet, och kännetecknas av att det inte har restriktioner när det gäller druvsammansättningen. Druvor som Cabernet Sauvignon och Merlot är exempel på detta. En av de roliga sakerna med just detta område är att det inte finns några regler. Till skillnad från t.ex. Bourgogne och Rhône, där det finns strikta krav på druvsammansättningar, kan man här uppleva snedvridna och spännande blandningar, såsom Pinot Noir i sällskap med Grenache. Det ger ofta lyckade, nyskapande och spännande viner.
  
  

Området är en unik historisk plats i Europa, då man i flera grottor har funnit arkeologiska bevis från förhistorien: i Tautavel har man funnit skelettdelar från en över 450.000 år gammal man. Och i berggrottor har man funnit väggmålningar som är över 40.000 år gamla. Redan sedan antiken har man vetat att detta område var skapat för att producera vin i.

Fenicierna, antikens Maersk, tog med sig vinrankor omkring år 700 f.Kr. Under den första kejsaren av Rom, Augustus, odlades och pressades en massa druvsaft, som i amfororna jäste till vin. Vinet fraktades runt i hela det romerska imperiet. Området utsattes i 1:a århundradet e.Kr. för ett dekret av kejsar Domitian, som fick bränna hälften av skördarna på grund av inflation i vinet från just detta område. Vinet skulle inte gå och bli gratis... Dekretet existerade i nästan 200 år.

År 1907 bröt "Vinproducenternas uppror" ut, som mobiliserade 80.000 demonstranter i Narbonne och en halv miljon människor i Montpellier. Vinbönderna var rasande över fallande druvpriser som följd av överproduktion. De anklagade de så kallade négociants (vinhandlare) för att blanda den lokala vinen med billigare vin från Spanien och Nordafrika. Soldater sattes in mot demonstranterna och fem dödades.

Champagne upplevde samma uppror 1910. Även om det hade gått nästan 1700 år sedan senaste reglering kunde man gott ha återanvänt Domitians dekret. Området producerade helt enkelt så mycket vin att vininflation var ett verkligt hot i nästan 2000 år. I dag har det dock blivit lugnt igen, och appellationerna samt en strikt kontroll har garanterat att det inte blir vininflation i området igen.

Så om du vill skapa en magisk kväll med massor av "joie de vivre", livsglädje, så sväng cassouletgrytan, och sätt några magiska Languedoc-Roussillon-viner på bordet. Då är det dömt till sydfransk stämning och särskilda vinupplevelser av högsta kvalitet.